Slipar väggarna
Nu är det slut på min paus. Skriver kanske sen också.
Åh, nej men gud. Det lät inte alls bra :/ Alltså på sätt och vis känner jag att det nog var bra att jag fick ett frispel på Simon redan nu. Jag citerar: "Det var första och sista gången jag ljög för dig Nadia!"
Jag tror inte han vågar annat heller, med tanke på min reaktion.. (allt vågade jag it skriva i bloggen) ;-) Det där du skrev om lunch med sitt ex, nog fan är det tur för Lars att han har en lugn kvinna då. Hade jag varit du så hade jag förmodligen gett honom en blåtira :S
Förhållanden är ju väldigt vackert, men samtidigt så är det som märkligt.. Den man älskar allra mest är ju också den som kan såra en allra djupast!
Tack för tipset, ska se om jag kan lösa det där annars kanske jag återkommer ;-)
Förövrigt så kom jag på en rolig sak. Du och jag har träffats förut, för något år sedan men jag kände inte igen dig när vi sågs hemma hos min mamma i vintras för att då vi träffades hade du kort hår. Däremot så kom jag på det när jag såg lars tatuering på armen på era preggobilder. Minns du vars vi setts? ;D
Sov gott :D Kramar!
Ahaa, annars när jag inte var preggo var magen alltid mindre på morgonen men nu får jag ändra mig då, och het enkelt ta morgonkort ;-)
Okej, men vad fasikens. Vad gör man då? Alltså, utan att veta ett skit om din och Lars relation så säger jag såhär: Vad det än är, så ska du aldrig acceptera något som inte känns bra, det kommer knäcka dig i längden. Om han inte lyssnar så kör med något brutalt. Hota honom eller gör precis likadant mot honom för att öppna hans ögon eller något annat knasigt. :S Det ska ju it behövas men kvinnor och män är från olika planeter och ibland tror jag man får vara lite brutal för att öppna deras ögon. Tyvärr. GAH!
Precis! Det var då :) Vi satt i samma bord men tror bara vi hälsade! :)
Ja okej :-)
Så var det kanske? Kan du inte skicka dom bilderna på msn? Då blir jag klaaaaad :-)
Fan vad, tjorvigt. Men jag tror inte Simon heller tänker så, men han börjar tänka så när jag härjar med honom. :) Det kommer förhoppningsvis att lösa sig, för jag tycker du borde få må bra och det suger energi av att gå omkring och bli ledsen för smågrejjor hela tiden. Tänk så glad man skulle vara om man slapp allt sånt där skit som faktiskt GÅR att undvika? Ja jesus.
Kramar!