Erkänna
Det där med att hon tuggar sönder kuddarna trodde jag att hon hade lämnat bakom sig och det spelar ingen roll ifall hon har fått en riktigt långpromenad innan man lämnar henne sälv hemma, och det spelar inte heller någon roll ifall det är 5 timmar eller 1 timma. Vi började spänna fast hon när vi gick och la oss och när vi lämnade henne själv hemma, och hon fick inte vara i soffan alls överhuvutaget.. Efter det slutade hon. Men då hände det förra veckan och idag.
Då hon blir helt stressig och uppspelt när det kommer folk har jag prövat att ha henne kopplad och får henne att lugna sig. Att få henne att tänka på nått annat , typ som Cesar gör på tv:n. Det funkade ett tag. Sen nu för någon dag sedan började jag med vattensprutan. Det har blivit lite bättre. Samma sak gör jag när hon skäller, och det har också blivit lite bättre.
Men när hon är olydig vet jag inte vad jag ska ta mig till, mitt tålamod är snart slut. Samma sak när det handlar om att hon rymmer, vi har ju en sån jädra stor gård så det går inte att hålla koll överallt. Och när hon fått för sig att smita spelar det ingen roll hur mycket vi ropar/säger/skriker till/på henne, hon sticker ändå. Det går ju iofs att ha henne kopplad på gården också. Men jag tycker inte det ska behövas. Men det lutar nog åt det hållet nu. Och jag tror jag måste börja stänna fast henne igen när vi lägger oss och när vi lämnar henne själv hemma.
Men det är så tråkigt, när man jobbar och jobbar med henne, sen ser man framsteg och sen är allt som bortblåst en dag. Eller så gör jag på helt fel sätt, och jag tror det mest beror på att jag gör fel på nå vis. Men till mitt försvar måste jag få säga att jag fick henne när hon var 7½ månad gammal och kunde inte ens gå i koppel då så jag har fått jobba jätte mycket med henne. Men iallafall så är det jätte tråkigt, och det tar på ens krafter när hon inte lyssnar, äter på kuddar osv, när man trodde att hon hade blive "bra".
Hon är ju en jätte snäll och lättlärd hund så jag fattar inte egentligen vad problemet är. Joo, JAG är problemet!
Vad besvärligt.. Jag tror Sookie behöver få ut mer energi. Men jag vet själv hur svårt det är när man har barn o är själv på dagarna..
Men långpromenader räcker ibland inte. Diesel behöver otroligt mycket, springa med andra hundar, ta på sig skidorna och låta han dra, ut och löpa med han osv.. Men det hinner man inte med lika mycket nu.
När Diesel var liten fick han för sig att sticka eftersom han kände att han var störst i flocken. En gång stack han för mig, jag väntade bakom knuten istället för att gapa och skrika, o när han kom runt knuten slängde jag kopplet på han i ilska och skrek åt han, efter det har han aldrig stuckit för mig. Då förstod han hur arg matte var och vem det egentligen var som bestämde.
Ibland krävs det så lite.
Diesel bet sönder en korkmatta i en av våra lägenheter, han krafsa sönder lite tapeter o såna saker, men allt var ju för att han behövde få ut mer energi. Träna huvudet osv.
Men jag förstår din frustration, verkligen.
Kul med babysim förresten :)
Vart ska ni vara?
kram!
Just ja.. Om du har lust nån gång så kan vi ju släppa våra hundar tillsammans så får dom busa av sig o göra av med lite energi. Det är det bästa o det gör dom gott. :)
