Jag vet att det bara är tillfälligt men ändå är känslan så påtaglig!
Det är bara jag som kan påverka mitt tänkande och handlande! Det är bara jag som kan göra så att den där känslan försvinner.

Under vintern som varit har de hänt lite grejer som jag inte alls har kunnat påverka eller kontrollera och det har tagit så mycket energi till att bara försöka stå på benen.

Nu är det dax att ändra min negativa attityd och ta ansvar för det jag kan förändra och göra medvetna val för att ta tag i min känsla om att drunka.  Att ta bort de stenar jag själv kan påverka och kontrollera.
För det första - skola! För det andra - träning!

Jag är en smula besviken på mitt eget agerande gällande skolan, jag har totalt släppt all min ambition. Det har iofs med mycket annat att göra och jag har själv valt att prestera mindre men jag önskar jag hade samma ork och samma fokus som bara för någon månad sedan, då hade det här aldrig behövt vara ett val!
Idag gjorde jag ett val som resulterade i en kurs mindre och de vart lite lättare tryck på axlarna.

Jag försöker också komma iform igen, den här vintern har bara inneburit mat för mig så jag kommer inte i ett par jeans längre, inte ett enda par jeans får jag på mig - fattar ni!
Jag tycker inte att jag är tjock, vilket är viktigt att poängtera, men jag trivs inte med att väga så som jag gör just nu, när jag är van och trivs med att väga mindre. Sen tar det bara allmänt på ens självförtroende när man inte kommer i sina egna kläder längre.
Så nu jag har tagit tag i träningen igen, inte bara för att gå ner i vikt utan kanske mest bara för att röra på mig och må bra fysiskt!




"Att reflektera över sitt eget sätt att tänka är en av de bästa vägarna till att skaffa sig bättre kontroll över sitt eget liv!"