Jag är vaken fortfarande, ovanligt? nej! Fast jag har en plan på att inte sova alls inatt så jag kanske är trött imorgon kväll.
Jag håller nu på att städar, eller inte just nu för stunden som ni förstår. Men jag har kommit på, eller det gjorde jag för många år sen att jag trivs bäst att vara vaken på natten. Alla andra sover, eller dom flesta i alla fall. Det är tyst och lungt, man får vara ifred med sina tankar. Man får tänka ostört. Jag pluggar bättre då också. Jag är en nattuggla helt enkelt, vilket inte riktigt fungerar med att vara förälder. Så på dagarna, på skolan är jag tröttare än döden. Sen mot kvällen blir jag pigg.

Jag har nu nån månad verkligen börjat längta hem igen.. HEM till mitt riktiga hem, i Sundsvall, där jag har min familj. Min mamma, mina bröder, mormor, morfar, moster, kusiner osv. Ni fattar! Jag börjar verkligen få hemlängtan. Varför kan ni (ni=familjen) alla inte flytta upp hit till mig för? Jag har en underbar familj här uppe också men av ett helt annat slag. Så saknade till den "riktiga" familjen finns ju ändå där. Jag önskar jag vore stenrik så jag kunde åka ner precis när jag vill. Jag vill flytta ner.
Aja, jag vet inte riktigt vad jag vill få ut av att skriva det här, för hur roligt är det att läsa liksom!!? Men jag antar att jag bara ville få de ur mig, att tala om det för någon och just nu är det ni som får lyssna/läsa de.