Nu är jag lite less... Eller rätt så jävla less...
Lars fixade så att Zhilla kom med alvedon och halstabletter, han kom hem tidigare från jobbet, han hjälpte till med maten, han var ut med hunden nu på kvällen. Tack för hjälpen hjärtat!!

Men vi gick och la oss tidigare, typ kvart över 8. Lydia ville inte sova, hon har en hemsk hika och jag ber Lars gå lite med henne så hon blir trött. Men icket!! Utan jag, som har feber, är snuvig, har hosta och är helt slut måste gå upp med henne. Det ska jag komma ihåg till nästa gång Lars är sjuk. Inte fan ska jag hjälpa han då!!! Då får han tamefan klara sig själv.
Nu ligger Lydia brevid mig här (i kontoret/gästrummet) och är jätte pigg och har fortfarande hika. Och jag sitter och är arg för det där. Det kan hända att jag är argare än vad jag enentligen borde vara men just nu skiter jag i det. Jag ville bara ta det lugnt och sova, bli omhändertagen till 100%, få slappna av och inte bara vara på helspänn. Iallafall nu när jag är sjuk.

Och jag är tacksam för det Lars gjort tidigare idag, då har han varit helt underbar som t.ex ringt runt till folk för att höra om någon kunde gå på apoteket. Men just nu, ikväll, med den här händelsen. Det gjorde mig såå arg, irriterad. Och jag är sjuk nu så då är det extra synd om mig (tycker jag då) och jag vill bli lite ompysslad. För om det hade varit en vanlig dag, utan förkylning och feber då hade det varit en annan sak.

Nu har Lydia äntligen somnat.. Fast nu är jag pigg, eftersom jag livat upp mig själv med att vara arg. Nu är nog inget bra tror jag. Aja, jag ska väl gå och lägga mig igen, efter att jag lugnat ner mig lite.
Sov gott alla friska och sjuka människor.. :)