Igår lämnade jag bort Lydia till Eva, jag och Lars lagade en god middag sen pratade vi ut om allt. Vi har varit så elaka och hemska mot varandra den sista tiden. Skrikit, kallat varandra saker, varit spydiga och gnälliga. Vi höll på att rasa samman. Och igår fick jag nog så jag bestämde mig för att vi måste verkligen prata om det. Och det gjorde vi. Vilket var himla bra, det visade sig att Lars tyckte samma som mig och vi pratade ett bra tag och kom fram till en del saker. Så nu är vi på bättringsväg. :)
Fokusen ligger ju på Lydia, och inte på oss längre och då, kan jag tänka mig, har vi blivit elaka. Båda är jätte trötta efter en dag och vi låter allt gå ut över varandra. Sen har vi alltid "lyckats" med att missförstå varandra. Men nu är allt bra, mycket släppte igår när vi fick prata om det.. Men det är inte alltid lätt att göra rätt. Och allt är inte alltid en dans på gröna ängar.