Det är tur att jag har min underbara sötnos till hund.
Nu när jag var ute på kvällspromenaden i Engelska skogen så tog jag med mig en lampa, för det är jätte mörkt ute och jag inbillar mig bara för att det är så långt upp i landet så är det mökare här än i Sundsvall, det är så mörkt att jag ser inte Sookie om hon går framför mig utan lampa. (Fast hon är iofs nästan hel svart)
Vilket fall som helst springer hon omkring med en pinne som är kanske två meter lång och ganska så tjock, hon är jätte mallig och stolt över pinnen och springer sen in från Engelska skogen till gården.
Då passar jag på att släcka lampan och så ropade jag på henne. Hon kommer i all fart med pinnen i munen, men ser inte mig så hon springer förbi mig. Jag står helt stilla i en halv minut eller så, och hon är kanske 3 - 4 meter bort från mig, sen ger jag ifrån mig ett ljud och hon hoppar till, står fortfarande kvar och kollar på mig ett tag (utan att fatta att det är jag, tror jag) sen ger jag ifrån mig ännu ett ljud. Då tar hon ett stort skutt bakåt, står sen och kollar på mig ett tag till sen så tog jag ett skutt mot henne och hon släpper pinnen och springer fort som fan in på gården igen. Och då menar jag verkligen fort som fan, det var som att hon sprang för sitt liv.
Och jag brister ut i skratt! Så jag står där i Engelska skogen mitt i mörka natten och skrattar jätte högt för mig själv (lampan fortfarande släckt) och samtidigt så kommer hon smygandes mot mig. Men inte för ens jag tänder lampar kommer hon fram de sista 5 - 6 meterna. Och då är hon överlycklig av att se mig!!
Och jag stod fortfarande och skratta. Jag tror jag stod och skratta kanske 5 minuter. Haha, det var så fult, ni skulle ha sett henne! HAHAHAHA!
Hon fick mig verkligen på bra humör igen! Mammas lillhjärta! <3
Min underbara hund, hahahahahaha!!!


Sovgott!